Jag har varit nykter i ca 9 månader nu. Det har inneburit att jag i mångt och mycket hittat mig själv, Jag har upptäckt sidor hos mig själv som jag inte visste att jag hade. Jag har lärt mig att ta hand om mig själv och jag har även lärt mig att sätta gränser. Jag har upptäckt nya intressen och jag har lärt mig att lyssna på mig själv ang. vad jag gillar och inte gillar. Eftersom jag dessutom varit singel i mer än ett år nu så har jag inte behövt anpassa mig efter en kontrollerande pojkvän vilket även där inneburit att jag lyssnat på mig själv i större utsträckning och frågat mig själv om vad JAG vill, och inte vad en pojkvän vill. Och på tal om pojkvänner så är jag inte intresserad av något sådant i överhuvudtaget, jag har upptäckt att jag är pretty much homosexuell, dock är detta en väldigt förvirrande upptäckt som skrämmer mig lite smått. Men på lördag ska jag gå på date med en väldigt fin kvinna och jag är förväntansfull, nervös och väldigt väldigt lycklig. Jag tar det som det kommer.

 

Jag vet inte vem jag är, men jag vet vad jag inte är, och den personen som jag varit de senaste åren, det är inte någon jag vill vara, det är inte någon som jag kan känna igen mig i. Jag är större och bättre än så. Jag kan bättre än så, jag VILL bättre än så.

Den främmande personen var någon som dom drev mig in i, men nu finns dom inte i mitt liv längre och jag kan därmed ta mig ur och upptäcka livet på så många olika plan.