Idag har jag skrivit 2 st långa brev. Sedan slängde jag breven. Jag skrev breven till 2 personer som skadat mig väldigt mycket och jag ville bara på något sätt få ur frustrationen jag känner inombords. Jag brukar skriva ner saker, att skriva är lite som terapi för mig. jag låtsas nu som att de har fått mina brev.

Jag skulle aldrig någonsin kunna skicka dessa brev till dem på riktigt, de är nämligen sådana där personer som alltid skyller ifrån sig och aldrig tar ansvar för sitt egna beteende, de förnekar det dem har gjort och skiter i att någon tagit skada. Så länge de kan gå fria så struntar dem i vilka de trampar ner på vägen.

 

Jag har felat mycket i mitt liv, jag har dock ärkännt vad jag gjort och tagit ansvar för det. Att ärkänna att man har gjort fel är bland det viktigaste till en förändring.

 

Nu känns allt lite lättare igen.